Villhavillhavillha

Så här är det. No mercy! Jag kommer aldrig mera kunna bo i en skabbig lägenhet. Been there done that. Och never again. Jag har hittat vart jag vill bo. Blir helt varm i kroppen när jag tänker på det. Pirrig. Förväntansfull. Speedad. I mitt lilla överhettade huvud har jag redan börjat planera och små smått flyttat in. Att jag på loftet kan stuva undan datorn, bygga en extra garderob, ha en säng för den långväga eller kortvägiga gästen. En hängmatta på balkongen! En blomma i badrummet! Färska kryddor i köket! En rolig tapet i det breda väggutrymmet mellan vardagsrum och hall. Något färgsprakande som biter av, en märkbar nyans som gör skillnad. Får får rummet att le. Som får mig att av förvåning och idérikedom haja till varje gång jag kommer hem. Som får mig att trivas.

För några år sedan när jag promenerade förbi det område där drömlägenheten ligger så tänkte jag att här vill jag bo en dag, precis så här vill jag ha det, har alltid haft en önskan om just den sortens leverne. Nu har tiden hunnit ikapp och chansen finns. Tre mille bort så kan min dröm bli verklighet. Tre delat på två är enkommafem. Tre delat på tre är en. Tre delat på fyra är en halv.

I wish

Att arbeta där jag jobbar och att bli rövknullad har vissa likheter. Otrevligt. Minst sagt. Snart drar fallskärmshoppningen igång och hela jag skriker efter att känna adrenalinet rusa genom kroppen. Livet i övrigt skulle nog kännas lättare om jag fick hoppa lite fallskärm.

Den som spar han har

Det tisslas och det tasslas, det hummas och det viskas. Inte kan det väl vara sant grymtar människorna i smyg. Inte har hon väl sparat en gammal kondom. Använd dessutom. Måhända nerblodad och nerslemmad. Jomenvisstserru. Det har hon. Jajamänsan. Fattas bara. En använd kådis från 1997. Kanske det sjukaste jag sparat. Vad är det sjukaste du sparat? Eller gjort?

Fuck it!

Korrigering. Avgiften på drömlägenheten ligger inte på 3100:- Utan 3104 kronor. Det avgör ju saken. Det blir inget lägenhetsköp. Så vida inte..

Asså..

Köpeskilling: 315000:-
Månadsavgift: 3100:-
Kontantinsats: en mille

9500 svenska riksdaler är vad jag behöver punga ut med då. I månaden. En liter Valio kostar nära på tjugolappen. Hur fan ska jag nu prioritera? Och hur mycket kan jag kränga mormors gamla väggur för? Trots allt ligger jag inne med en gammal använd kondom från 1997. Den borde vara värd en slant.

Necessären

När jag insåg att drömlägenheten kanske just förblir en dröm blev jag ledsen. Hittade då passande nog en DKNY necessär för endast 349:- Världens finaste lilla oranga sak. Som måste har varit felmärkt. 349 spänn är ju typ vad det kostar att ha bilen (som man heller inte har) parkerad en halvdag i city. Om inte lägenheten kan bli min ska jag banne mig unna mig den oranga lilla himmelskheten!

Drömlägenheten!

Jag har hittat min drömlägenhet. Eller om det är den som har hittat mig. I vilket fall mår jag illa när jag tänker på att den inte kommer att bli min. Får kväljningar när jag blir medveten om att någon annan kommer sparka av sig skorna i hallen, bjuda sina vänner på middagar och sova där om nätterna. Det är ju min lägenhet, ingen annan har något där att göra. Inflytt om ett år. Den är inte så fasligt dyr. Den är fasligt fin. Den är gjord för mig. Min intuition har aldrig förr varit så stark och så rätt. Kan drömmen månne bli verklighet?