Jag skäms ögonen ur mig. En femåring skulle klara det här bättre. Hålla liv i den här bloggen alltså. Hur tråkig har jag blivit egentligen? För visst händer det väl saker värt att skriva om även i februari tvåtusenåtta. Vad upptar min tankeverksamhet? Vad brukar jag skriva om? Minnet sviker mig. Inspirationen vill inte ge av sig själv. Jag verkar trivas bättre i gymet än framför datorn. Bland annat.
Eller är det helt enkelt så att jag skriver mest och bäst när jag är förbannad, irriterad och bitter. Så där lagom självömkande. En riktig bitterfitta. Jag är ledsen alla blogger-lovers out there men jag kan inte ge er det just nu. Jag är så himla kär att det är löjligt. Jag kan inte skriva när jag känner så här. Jag kan bara le.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar