Flex+pimms=sommar!

Något har hänt. Något positivt. För jag känner inte igen mig själv. Sommaren som, vad jag kan minnas, hittills alltid varit min mindre bra period av året. Och det var en märklig mening... Jag känner nästan harmoni. Jag stressar inte upp mig över det gamla vanliga. Utebliven sömn, olagade matlådor, träningspass som aldrig blir av. Det som annars alltid fått mig att freaka ur. Istället ligger jag på balkongen varje ledig stund. Tre och en halv vecka kvar till semestern och trots jobbet som vill äta upp mig med sina elaka huggtänder flexar jag ut någon timme tidigare för att få en gnutta sol på min annars så bleka kropp. Varje dag så snart är också jag gyllenbrun. Jag bryr mig inte om bagatellerna i livet. Jag lever här och nu. Imorgon ska jag köpa pimms och resten av sommaren är räddad. Skål!