Inte ens en liten bacilusk har man lyckats dra i sig men en seg virusinfektion ska man minsann plågas med! Idag fick jag nog och gick därför till farbror dokorn. Medan mina ögon tårades stack doktorn mig i fingret för att på så sätt kunna friskförklara mig. Ialla fall är det inget som går att medicinera bort. Så nu är det bara att fortsätta kliva upp när klockan ringer på morgonen, kamma till sig och ta några djupa andetag. Försöka överleva ännu en helvetesdag på jobbet. När blev det egentligen så här olidligt?
Faktiskt så börjar jag misstänka att min oerhörda jobbångest tar sig uttryck i virusliknande symtom. Det är inte bra, inte bra alls. Dessutom gör det mig till ett fetto för jag har inte tränat på tre veckor, vilket är om än, ännu värre.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar