Fängslande tidsfördriv

När jag åker tunnelbana tränar jag mitt minne. Kanske vill jag framstå som extremt streetsmart om jag någon gång skulle få användning av mitt minnetränande. Vad jag fördriver tiden med är ialla fall att lägga saker på minnet. Obehagliga typer som jag genast associerar med vansinnesdåd. "Våldtagen 13-åring-hur kunde det hända i rusningstrafiken" eller "okänd man högg oprovocerat ner äldre dam". Dessa läskiga typer lägger jag på minnet. Vad dem har på sig, hur långa dem är och vad dem kan tänkas väga. Ofta har dem en alldeles för stor kroppshydda eller så lider dem av svår acne. Nåt utöver det vanliga som dem säkert blivit mobbade för som yngre och som dem nu vill hämnas på. Äcklena. Jag lägger på minnet att skonörena inte alls var svarta utan mörkblå och att det var en smutsrand på den annars vita Nike-kepsen. Att tjockisen hade en silverring i form av en ödla på vänster långfinger och att den gröna ryggsäcken med lila fyrkanter på hade ett trasigt blixtlås. Någon dag kommer mitt föredömliga minne att göra så att något avskum får fyra år på Kumla. Det jävla aset.