Det här är den senaste och mest uppriktiga uppdateringen ni någonsin fått och den riktar sig främst till the old folks på Nya Zeeland, dom i Sollentuna och några få stackare i Östergötland.
I ärlighetens namn har jag inget roligt att blogga om. Det känns som att jag inte hinner skriva, att jag inte har ingen aning om vad det i såna fall skulle handla om och att det rör mig i ryggen, som min Malin förmodligen skulle ha sagt. Och jag överlever än så länge utan det. Blajandet. Jag är inte lika lättargad längre och det är himla skönt.
2007 var tydligen bloggandets och måhända ett förbittrat och småirriterat år. Några som läste den här bloggen blev sårade och gav sig av. Någon kom tillbaka. Och det med besked. Han heter Niklas och jag har fallit.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar