Det har hänt. Jag är fri från förkylningseländet. Nu väntar några dagars rehab och sen måste jag vara fit for fight igen. Men jag vet inte för vår bästa tid är inte nu. Jag vet att jag längtar efter att komma tillbaka till livet. Lite saker som är bra: rosepeppar, Ronnie Sandahls "Vi som aldrig sa hora" och så boken om Ronja Rövardotter. Astrids språk i den boken är gudomligt och enastående vackert.
Hur ärlig får jag vara med vad jag vill en söndagkväll som är tyst, mörk och stillsam? Om jag erkänner att jag inte vill vara här, med bara mig själv ikväll, är det då bra eller dåligt. Ack, alla dessa oskrivna regler. Jag vill känna dina andetag. Bara lite.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar