måndag 14 april 2008

Old memories

I låg och mellanstadiet hette min bästis Veronica. Hon hade två ödlor, en katt och en guldfisk. Tror jag. Vad ödlorna hette minns jag inte. Katten hette Tussi. Fastän Veronica sa att Tussi var den snällaste katten på jorden så rev den mig en gång. Troligtvis var det då min kattskräck föddes. Ödlor verkade dock vara the shit för Alexander, som var min andra bästis och fortfarande är, hade också två ödlor och jag vill minnas att deras namn var Kalle och Hobbe. Veronicas fisk hette ialla fall Tiburtius. Han är död nu men om han levt hade han haft namnsdag idag. Vissa saker glömmer man helt enkelt aldrig.

2 kommentarer:

Veronica sa...

Hi hi,... jag kommer ihag nar din kanin hoppade upp och bet mig i lappen i erat vardagsrum. Det var nog da min kaninskrack borjade.

Kram fran Medevi dar jag ar hos mamma denna vecka :)

Karin sa...

Ja visst e de härligt med gamla minnen!
Icke heller att förglömma den smått sinnessjuka nymfparakiten, Zicko, som Alex hade. Satt alltid ensam o pep nere i köket, haha. Jag stannade alltid till o pratade me den innan jag gick hem om kvällarna. Lite smått patetiskt, men lite mysigt ändå.