Fuck off

Jag skulle kunna sitta här kanske hela kvällen. Vara så äckligt noggrann och petig att det tog er flera timmar att läsa orden. Fundera, analysera och beskriva på ett sådant sätt att det skulle ge mig nåt slags journalistpris. Inte andra tredje eller fjärdeplats. Utan jag skulle kamma hem hela skiten. Hedrad och ihågkommen skulle jag bli. Jag skulle printa ner, stryka, lägga till, radera igen och så tillslut finna de mest sanna formuleringarna och sedan känna tillfredställelsen svepa över mig. Då skulle jag ha beskrivit var och en av er, tagit mig tid för att hitta de allra mest träffande och precisa skildringarna. Göra allt för att göra bilden av min verklighet så rättvis som möjligt. Få andra att ingå allians med mig. Ge er sanningen. Men jag gör det inte. Jag nöjer mig med att tala om att jag gillar nästan ingen av er. Jag är på så fasansfullt dåligt humör. Det kan hänga ihop. Det kan göra det. Men det är inte alls säkert.