Djurgården

På tunnelbanan hem från skolan! sitter jag ungefär framför en man med shorts. Är det varmt idag, tänker jag? Han har en jättestor tatuering som snirklar sig runt vaden och upp mot knät. Läser mig till Djuurgåååårdeen. Och så en figur som kanske håller i en fotboll och ytterligare en text med någon slafsig djurgården-slogan. Mitt i allihopa upptäcker jag att andra benet inte alls ser ut som tattobenet. Han har nämligen protes. En grå grej med en stålskena. Han har verkligen inget vänsterben. Då skämdes jag för att jag stirrat som ett as för att lyckas urskilja Djurgården. Detta eftersom alla andra tunnelbaneresenärer trodde att jag råglott på hans invalidben. Men. Jag är inte sån.