The day

Det gör inget att det regnar. Regn ute sol i sinnet. Typ.

Norrköping var trevligt idag. Tiden flög fram, hur den nu kan göra det. Det finns så många konstiga ordspråk som jag inte riktigt hajjat innebörden av. Förmiddagsfika med Sara, jättehöggravid och hur snygg & sexig som helst! Om man gillar gravida kvinnor vill säga. Vilket vi alla (tvingas) gör(a)! Det blir en pojk vilken dag som helst. Eller en tösabit. Sen är det "bara" Elin och Nettan kvar va. Så har Petra, Therese, Hannah, Sara, Elin och Nettan (och säkert skitmånga andra som jag inte bryr mig ett skit om) gjort sitt för att föra sina eminenta gener vidare. Vilken jävla babyboomtrend!

Lunch med Emma. Gott, trevligt och roligt. Mer än trevligt förresten, trevligt är ett dåligt ord som jag inte alls gillar. Att vara trevlig är som att vara en i mängden, smälta in i den grå jävla astråkiga massan. Fördom fördom på väggen där...

40 minuter hos Claes Ohlsson varav 37 bestod i att samtala med den nyaste och stoltaste mamman, Stellas mamma Hannah. Äntligen fick jag ställa (haha ställa...) alla de där smaskiga frågorna, dom där ingen annan vågar fråga. Som man inte vill ställa (amen gud) men som man ändå måste ha svar på. 19 timmar tog det och moderkakan ville inte trilla ut. Jihuu vad jag längtar till den dagen jag ska fisa ut en unge.
Hannah, älskade vännen. Du är bäst.

Norrköpingsvistelsen avslutades med att jag bjöd in mig själv lite snyggt till Angel och Steffo (ehh sen när blev sambon Steffo, undrar Angel lite diskret) inte bara en gång utan kanske eventuellt även till fredagens happening! Det låter kul, partaj med lärarmaffian!

Nu är det bara smörgåstårtan kvar så har den här dagen också rotts i land. Som det så käckt heter, det är ju en dag imorgon med. Må hända dags att tänka på refrängen. Det är inte jag som skriver det här, det är alla barnafödslar runtomkring mig som påverkar mig på djupet. Egentligen är jag cool.