En hel tomtearmé av små och stora flator och så jag då, lilla blonda pinuppan med fin liten väska och blingbling i öronen, fastklämd mellan två grottor! Hur trevligt som helst, med betoning på trevligt och inte ta mig nu! Drack några glas vin och blev täppt i näsan och rosig om kinderna. Det slår ta mej fan aldrig fel! Alkohol som ska göra en läcker och inte grisskär!
Halva Kungsan verkade vara fyllt av "där är hennes ex och titta är inte det hon som var med henne och därborta står hennes nya fling". Och så lite grovheter ur munnen men jag tror de höll igen ganska kraftigt för min skull. I dont mind, mina öron är vana från både det ena och det andra. Hej jobbet och hej Östgötabrudarna!Klart man blir som man umgås. Men jag tror inte att allt bara är en kyss bort. Dvs att allt är möjligt om en kyss är bra. It has to be more.
Tjejer är fina på sitt sätt och killar är verkligen fina på sitt sätt. Jag har kommt fram till att de tjejer jag kollar på är tuffa och inte särskilt tjejiga. De har halv baggy jeans och har rätt välsvarvade kroppar. Hårfärg spelar ingen större roll, kläderna och stilen är det jag lägger märke till. Pojkflickor. Pojkar som gör mig svag är dessa som, ja vad ska jag säga. De är fan tafatta och många gånger i andras ögon tråkiga. De behöver inte ha gigantiska biceps eller sexpack på magen. De kan nästan vara lite feminina i sin framtoning. Inte det stereotypa manliga som Jacke Collins skriver om. Tvärtom kan det nog vara så att män, alltså riktiga män, skrämmer mig. Jag skulle känna mig så jäkla bortkommen. Däremot är humorn hos grabbarna extremt viktigt. Utan den faller allt. Så är det inte i min attraktion till tjejer. Där räcker det att bara vara snygg. Min lesbiska resa är nog ännu inte riktigt över.
Och. Jag glömde inte Konstatins namnsdag. Kände bara att du tre dagar innan också hade namnsdag. Och med risk för att bli tjatig så gratulerade jag dig endast inom mig. Dessutom har du nu någon som kan komma ihåg dina dagar. Även om jag tror att du och hon aldrig kan bli Konstantin på samma sätt som du och jag.
Önskar mig återigen frid.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar