Kvällens bittraste inlägg

Okej, så här är det.

Min pappa kom hem (utan en spinkig thailändska thanks god) från Thailand i lördags och är smutsigt brun. Min hudfärg kan närmast beskrivas som genomskinlig fast med lite fantasi kan man ana sig till en dov underton av blått. Mycket uppeggande.

Madde har fått nytt jobb inom verket. Nästan fem lax extra i månaden. På mitt första utvecklingssamtal med min nya chef sedan två och en halv månad tillbaka fick jag vänligt men bestämt veta att jag inte tillhör toppskiktet. Att jag i stort sätt är en hagga. Och att jag borde förintas.

En ex-kompis och hennes älskling har liksom som av ett under blivit erbjudna, ja i stort sätt tvingade, att köpa en 81 kvadratmeter stor lägenhet för samma pris som när vi dödliga handlar lite middagsmat. Jag har knappt råd att köpa toapapper, därav mina allt mer frekventa stölder från arbetsplatsen.

Therese har gått ner 8 kilo på ungefär 20 minuter. Jag blir fet av att ha magsjuka. Fast det är ju inte direkt hot news, har jag överhuvudtaget skrivit om något annat det senaste dygnet?!

Om jag inte inom tio minuter kommer på nåt som gör mig åtminstone lite spännande och aningen åtråvärd måste jag, om än lite motvilligt, erkänna att jag håller på att förvandlas till en bitterfitta. Det vore synd. Synd och skam.