Jag ber väl om ursäkt då. Och jag menar det. För jag är medveten om mitt eget beteende och jag skäms för att jag beter mig som en barnunge. Alla som känner sig träffade av mitt superkassa humör, jag är ledsen, jag menar inte varje ond blick jag måhända ger. Mitt beteende kan inte på något sätt vara sådär jätte-eftertraktat. Jag vet att man inte ska sätta bindestreck där men om jag skriver jätteeftertraktat blir det ju jättefult. Jättefult.

Mitt humör är under all kritik. Jag känner mig lite ledsen men känslorna kommer i uttryck som hat och ilska. Likgiltighet. Aggressioner. På hög nivå. Jag undrar vad som gör mig så här. Kan någon inte säga vad som är fel med mig.

Tänkte att jag under fasaden av rich bitch ialla fall skulle försöka vara lite tillmötesgående och låta Lina välja musik. Eros Ramazotti, Enrique Egleisas, Tomas Ledin och Linda Bengtzing. Och hon skojar inte. Jag blir fan tokig.