Dem finns mitt bland oss, kanske märker vi inte alltid av dem. Tänker att dem är som alla andra. Men det är dem inte för dem är små människor med finskt påbrå. Men likväl finns dem där, dem små finska pinnarna. Jag har en alldeles egen. Hon heter Anna och är världens bästa. Och då menar jag verkligen bästa som i fucking helt unbelivable bra!
Idag kände jag en saknad. Anna var det som fattades mig.
Vakna upp ett helt fittstim efter en kväll ute, ligga i en hög på golvet och summera gårdagskvällen, ligga på en strand, gå på konsert, se film, åka tåg, äta godis, shoppa, äta middag ute, gå på bio, ligga i soffan och läsa varsin tidning, jaga spindlar, analysera motkönet, promenera, dansa disco. Ja, allt utan att hoppa fallskärm kan jag göra med min finska pinne. Kan vänskapen bli mer sann? Du är ingen vanlig vän. Du är för alltid en del av mig och mitt liv.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar