måndag 20 augusti 2007

Verkligt

Jag vaknar av att någon stirrar på mig.
Vad gör jag?
Hans händer är perfekta, hans armar håller om mig på bästa sätt.
Samma armar som kvällen innan gav honom lov att stanna,
men som nu kväver mig.
Han frågar när han får se mig nästa gång.
Jag vänder mig om med ryggen mot honom.
"När ses vi nästa gång?"
Jag svarar inte.
Han åker.

Inga kommentarer: