Går utanför dörren och möts av en skillnad i luften. Det är hejdå sommaren och välkommen hösten. Som jag har längtat. Helt plötsligt kan människor andas och göra saker utan att svettas bort. Slippa se halvnakna kroppar på Seven Eleven. På hösten blir man inte deprimerad och inåtvänd. Man blir inte sur och tycker det är värdelöst att det blir mörkt klockan tre. Bara ibland.
På sommaren ska man vara brun, snygg, smal, asglad och superpå. Klart man alltid, varenda jävla dag, vill med till stranden, grilla på klipporna, ta en öl efter jobbet, frukosten, träningen, det galna sexet man har med alla engångsligg. Och bara jag blir svettig, andra bara fräsccchhhha. Som det stör mig.
Tack hösten för att du närmar dig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar