John säger att jag skriver för mycket. Som om jag bryr mig om vad den lilla tönten säger. Kanske skriver jag för att irritera honom. Han är fin John. Jag önskar honom allt gott.
Mascara på. Kamma håret. In med magen. På väg, ständigt på väg, mot något annat. En gång var jag jättepåväg. Flög över Sveriges land för att få vara med dig. Testa. Utan några krav. Jag var dålig på det. Hade osynliga krav. Visste själv inte om dem förrens de gjorde sig synliga. Allt gick så jävla fel och finge jag flyga igen skulle jag hoppa innan destinationen var nådd.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar