Jag har.
Blont lockigt fint hår.
Stora tuttar.
Blå ögon.
Fina naglar (snart iaf).
Lindeberg jeans.
Jag.
Ler ofta.
Skrattar mycket.
Men inte fan är jag puckad för det!
Jag kan inte i ord beskriva hur satans trött jag är på just den sortens tjejer. Puckade brudar som gör narr av sig själva genom att försöka verka oklipska och genom det förefalla läckra och intressanta. Tvi för dem. Ett lysande exempel på denna osmarthet står en brud på mitt jobb för. Idag slog hon lite av rekord med sin otroliga dumhet då följande yttras: jag, en manlig kollega, en kvinnlig kollega och så hon, smart-ass! sitter i ett rum och pantade bruden frågar mig om jag har parfym (bara det, att jag skulle gå omkring med en parfymflaska på vårt jobb..) Nä, jag har ingen parfym, svarar jag. Gud så synd, jag luktar så himla äckligt, alltså jag stinker verkligen, säger geniet. Nej, det gör du väl inte, fortsätter min kvinnliga kollega. Joo, jag luktar verkligen asäckligt och så sniffar hon lite för att liksom markera. Nä men du luktar inte äckligt, säger återigen min kvinnliga kollega. Jo för jag luktar mens, jag har mens och det känns på lukten. Alltså hallå, jag vill inte lukta mens!
Min manliga kollega dör.
Av skam och sorg.
Hur jävla pantad får man bli?
Alltså på riktigt.
Lägg av.
Jag vill inte va av samma kön som du när du håller på så här.
Skäms fan ihjäl.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar