tisdag 8 maj 2007
Tacksam
Nämnde som hastigast Alex och London i samma mening. Att det var alldeles för långt dit. Och att jag är sådär glad över avståndet. Dessutom har du och Mark nu köpt mindre place vilket betyder att jag också måste bli mindre för att få plats. Eller? Egentligen är avståndet till Norrköping och Linköping lika stort, i alla fall det känslomässiga avståndet. Längtan efter er vänskap gör sig ofta påmind och då spelar varken språk eller mil någon roll. Jag hade helt klart sett att vi bodde i samma stad. Fast nu gör vi inte det och jag får lära mig leva med det. Anna och Emma. Och Alex. Ni fattas mig. Tack för att ni vill vara mina vänner. Utan er är jag ingenting.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar