Drömmarna

Om natten kommer drömmarna. Smyger sig okontrollerbart och sakta på, gör mig orkeslös och förlorad. Ofrivilligt tvingas jag till sanningar eller osanningar, vem äger rätten att besluta om det? Kolliderar med verkligheten, förvirrar mig och ruinerar mig.

I drömmen är jag 19 år. Vår kärlek möter inga hinder, tillsammans är vi starka och självsäkra. Självständiga och kära. Du är min riddare och kommer alltid till mig på cykel. Alltid finns du nära mig på en blå Världsmästarcykel. Du kan inte få nog av mig och jag vill inget hellre än att känna ditt hjärtas slag mot mitt. Känna din hud mot min, din hand smekandes över min nakna kropp. Känna ditt mjuka skäggstubb mot min lena kind, din strupe som av längtans törst och begär kysser min mun. Vi är nära sömnens strand men vägrar släppa taget om varandra. Sakta hör jag hur dina andhämtningar bli tyngre och tillsammans somnar vi. Lyckligare än nånsin. Jag var 19 och du 18.

Sedan vaknade jag.
Sedan somnade jag.

I drömmen är jag 25 år. I vagnen som jag drar framför mig ligger det som ska vara ett älskat barn. Fadern vill inte veta av det. Ingen vågar säga nåt men alla vet om det. Jag skäms och hoppas det ska ta slut. Att evigheten inte längre ska finnas vid min sida. Jag skäms för att du är fadern. Jag skäms för att det inte blev som vi ville och hoppades på. Jag svettas och yrar av osmaklighet. Kan inte förstå mitt eget hjärtas val, trycket över bröstet ökar. Ingen ser mig, alla ser mig. Hjälp mig.

Sedan vaknade jag.
Sedan somnade jag.

Realtid. Samtidigt som du nuddar med din hand vid min smeker din själ mitt hjärta. Sanningens ögonblick är snubblande nära och ingen kan ta denna stund ifrån mig. Vi två tillsammans mot världens faror. Evigt sida vid sida. En röst väser och når mitt inre ”jag har träffat en annan”.

Sen vaknar jag.
Och har fått mens. Grattis mig!